Det kommer det bli nu!

Vi har varit och handlat lite, och jag hade så ont så jag visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen, och har fortfarande ont, så nu har min sambo sagt att jag måste ligga ner och vila imorrn, och bara ta det lugnt.

Vi köpte lite grejer som är bra att ha hemma när lilltjejen kommer, men bara lite lite grann. Blev Nan1, ett blöjpaket och skumservetter. Man får ta lite i taget helt enkelt när man inte har så jätte mycket pengar. Jag hoppas att jag får pengar snart så att jag kan köpa hem det som behövs till lillskruttan innan hon kommer. Visst, vi har det mesta klart redan, så det är ju ingen fara. Det är väll mer smågrejer som är kvar, men som man faktiskt kan fixa när hon kommit. Dock så är ju jag en sån person som vill ha allt klart innan :P

Men som sagt, ont har jag, och min sambo säger åt mig hela tiden att jag måste säga till om jag har så ont att vi måste åka in, men jag vet ju liksom inte riktigt när jag ska åka in och inte. Hon rör på sig för fullt i magen iallafall, så hon mår nog bara bra :)

Men nej, nu blir det lite chips och Orange is the new black om min karl vill komma hit nån gång :P

Tog ju bara sisådär drygt 4 dagar för mig att måla klart den här, vilket i normala fall brukar ta max nån timme bara. Haha, så kan det gå när man har ont och myrkryp överallt i kroppen. 

Denna middagen fixade jag ihop till min sambo kom hem också, kyckling currygryta med lite wokgrönsaker, tillsammans med ris och bulgur. Tur att man kan sitta, stå och ligga ner om vartannat när man lagar mat :) 

Och min sambo överraskade mig med att ha köpt en fin orkidée till mig :) 

Det tackar man ju inte nej till, älskar orkidéer :D 

Nu ska jag kolla upp vad det är vi behöver ha till på lördag (kräftskiva), och sen ska vi åka och handla så att vi har det gjort. Slipper vi hålla på och stressa med det, eftersom att vi ska åka till Fagersta imorrn och hämta matsalsbordet, och då kan jag ta det lugnt på fredag och fixa pajen och det som ska fixas till lördagen. Blir att ta med sig smärtstillande och täcke och kudde så att man kan lägga sig i bagageluckan eller baksätet när man behöver lägga sig ner. Kommer nog garanterat vara sängliggandes hela dagen på söndagen eftersom att det kommer bli en låååååååååång natt. 

Dagens lunch - ser kanske inte så aptitligt ut men ack så gott! 

Älskar när det är simpelt att slänga ihop nån mat av det som finns hemma, och man faktiskt vet att det kommer bli gott även om det inte ser så himla gott ut. 

Kokade pasta, stekte lite bacon, majs och rörde ihop allt med krossade/passerade tomater och så krydda så klart :) Så är det bara att krydda efter smak :) Och en lingongrova med ost och gurka på det :) Mums mums! Hyfsat snabbt att kasta ihop, och simpelt! :) Like it! 

Känns helt overkligt att jag snart ska bli mamma på riktigt, inte bara känna konstiga buffar i magen. För det är precis så det känns just nu - konstigt buffar och rörelser. Känns som att jag har en alien eller nått i magen som försöker komma ut, det är så sjukt att det faktiskt finns en liten människa i min mage! Helt sjukt - skojar inte! 

Hon är en riktig liten vilde i magen, och tar i för kung och fosterland med alla sina rörelser. Samtidigt som det är sjukt underbart att känna henne så är det sjukt obehagligt också. Magen trycks åt alla håll och kanter, hon ger mig världens sparkar och slag så jag tror jag ska dö vissa gånger för att det gör så jäkla ont. Vissa gånger skriker jag rakt ut, andra gånger så kan jag bita ihop men blir att jag tappar andan en kort sekund. Det är helt sjukt! Hur kan man vara så liten men så stark? Och att det liksom finns en liten människa där, det är också helt sjukt! Från ingenting så blir det en livs levande människa som växer inuti magen - hur skumt är inte det egentligen? 

Just nu längtar jag så enormt mycket till att jag får henne på mitt bröst, så att jag kan känna henne, pussa henne, krama henne - och samtidigt slippa denna smärtan i ryggen och rastlösheten och handikappskänslan för att man inte kan funka som tidigare. Att jag inte kan jobba, och jag kan inte lyfta och liknande som tidigare. Kan inte sitta ner speciellt länge, inte stå, inte gå, problem att ligga ner och det ena och det andra. Vill bara må bra igen. Visst, jag mår bra, jag vet att jag har en liten skrutt i min mage som mår bra, och som verkar vara frisk på alla sätt och vis, och jag skulle kunna utstå det här tusen gånger om för hennes skull, men det tär på mig som människa - tär på mig som mig! 

Men hey! Det är bara 93 dagar kvar tills hon är beräknad att komma :D Det kommer gå fort hoppas jag! Jag försöker ju komma på saker att göra hela tiden som gör att mina dagar går lite, och så att jag känner att jag faktiskt gjort nånting, att jag är till nån nytta, inte bara en latmask som är. Fast jag vet att jag inte är en latmask, eftersom att jag blir så frustrerad hela tiden över att jag inte kan göra vissa saker. Men nej, snart kommer hon! Som jag längtar efter henne! Det är helt sjukt. 

Hur kan man älska en person så mycket, trotts att man aldrig har sett henne eller träffat henne än? Hur kan man verkligen älska nån så högt på denna jord, vara så kär, och verkligen känna att hon är helt perfekt utan att ens ha sett henne? 

Läste precis en kommentar som jag fått här på min blogg, och den fick mig jätte glad och positiv :) Helt ärligt så trodde jag inte att det var nån som läste min blogg - visst har jag sett att vissa dagar har jag fler läsare än andra dagar, men fortfarande inte speciellt många - så blev mäkta imponerad att det faktiskt finns människor som läser min blogg! :) Vilket får mig att känna mig lite halvkass också eftersom att jag är så dålig på att uppdatera ibland, men nu har jag ju en sporre till att faktiskt uppdatera oftare :) När den dessutom kollas varje dag av denna tjej, så känns det verkligen som att jag borde hålla glöden uppe och skriva :) Även fast det kanske inte finns så jätte mycket att skriva om som det känns, så har jag ju faktiskt saker att berätta eller skriva av mig om :P 

Glad och positiv, det är precis så jag känner mig just nu! :D <3