Det känns som att jag är på väg att gå in i väggen eller nått, känner mig så slut på energi och känner mig så stressad för allting just nu. Det känns ju inte riktigt okey. Vet inte riktigt hur jag ska göra just nu heller, känns som att jag börjar tappa fotfästet lite, och det känns ju inte riktigt riktigt bra. Hoppas på att det blir bättre. Jag försöker ta en sak i taget just nu.

Jag hade ju tänkt mig att jag skulle försöka köra ViktVäktarna nu igen från i måndags, det har väll gått sådär. Jag har försökt köra på ViktVäktar-tänk iallafall, jag har undvikit godis och sånt där sött och grejer - idag och igår. Får se hur det kommer gå för mig. Jag tänker att det är ju ett steg i rätt riktning iallafall, för att få ordning på kropp och knopp. Problemet är att jag väldigt ofta mår bättre när jag kan äta och dricka precis vad jag vill utan att tänka. Och visst kan jag väll fortfarande äta och dricka vad jag vill även om jag kör på VV, men ändå inte. Jag måste ju tänka lite. Därför känner jag, att jag tar ett steg i taget just nu. 

På fredag ska jag lägga min första beställning från Forever, så då ska jag beställa dom två första boxarna i F.i.t-serien Känner mig faktiskt peppad på att köra på det! Rensa ur kroppen på massa skit och allt sånt där. Det känns lite härligt på nått vis att jag ska försöka komma igång med den här verksamheten. Visst, det kanske kommer ta lite tid just nu eftersom att det är så mycket som snurrar och händer, men min tanke och mål är att jag ska fixa detta innan året är slut. Och det kommer jag nog göra, bara allting kommer i ordning igen med livet och allt sånt. Jag får ta ett steg i taget helt enkelt, som med allt annat just nu :) Men jag är peppad iallafall, så får vi se hur det går med allt :) Min mamma tycker väldigt bra om Aloe Vera Gelen iallafall, och pratar väldigt bra om den :) Så det känns bra :) Då känns det ännu bättre att det är nånting som jag sätter igång med, använder produkter själv och faktiskt får den äran att rekommendera, och se till så att mina andra nära och kära kan köpa :) 

Nu blev det väldigt mycke olika sorters tankar och känslor och grejer i det här inlägget, som med allt annat. Nu ska jag fortsätta kika igenom mina papper som jag har här bredvid mig! :) 

Det där med att få ihop allting med familj och jobb, och allt det andra, det är ju inte det lättaste just nu känns det som. Jag vet inte, jag kanske aldrig har haft lätt för att få ihop det? Eller så är det bara så det känns just nu i och med sorgen, jag vet inte riktigt.. Stressen över att inte veta hur mycket man får jobba, bristen på ordentligt med sömn, försöka hinna med att fixa veckouppgifterna som jag har i och med mitt lilla extra jobb, försöka få in tid till att vara med min dotter, försöka umgås med min sambo - samtidigt som jag ska försöka göra det jag mår bra av, träna, måla, pyssla, hålla hemmet rent osv... För tillfället så känns det som att allting är för mycket, som att jag liksom inte klarar av att hålla balansen mellan allting, som att jag liksom inte får ihop allting ordentligt. Jag vet inte, men det känns som att jag lyckades på nått sätt innan den här sorgen kom in, att jag ändå lyckades balansera upp allting på ett ganska okey sätt.. Jag får väll helt enkelt försöka sätta upp ett litet mål om dagen, utöver att jag förhoppningsvis får jobba... 

Gu', nu blev allting lite konsigt här hur jag skrev... Hoppas att det inte blev alltför konstigt nu, och att ingen tar dette som nånting negativt. Jag vet ju att jag självklart kommer få tillbaka balansen så småningom, och jag försöker ju varje dag med att få tillbaka nån typ av balans för tillfället, men det är lite tufft till och från. Men jag försöker iallafall, och det är väll det som är det viktigaste? 

En ny vecka, då nblir det nya tag och nya möjligheter.

Jag hade hoppats på att sömnen skulle vart bra inatt, men nej, med en dotter som inte är helt frisk blir det inte så bra sömn. Men men, det är bara upp och hoppa och iväg till jobbet. Förhoppningsvis blir man pigg :)

Min älskade mormor Lisa - gammelmormor - har lämnat oss här i livet "/ Natten mellan måndag och tisdag somnade hon in, och det är väldigt tufft. Min mormorLisa stod mig nära, och var som en extra mormor till mig. Det är jätte tufft att hon inte längre finns bland oss, det har varit en jätte tuff vecka, och det är därför det har varit väldigt frånvarande från min sida. Det är fortfarande väldigt tufft, men det är lite lättare. 

Livet måste ju även försöka rulla på som vanligt, även om det känns som att hela livet stannat upp för mig för tillfället, så har det ju inte gjort det för resten av världen. Så som sagt, livet måste gå vidare. Jag vet att det kommer ta tid för mig att sörja klart, men jag måste ändå försöka stå upp på fötterna igen och försöka få mina dagar att komma ordentligt igen, att jag får rutin på allt. 

Veckan som har varit har varit fylld med tårar och sömn, det har varit väldigt jobbigt. Vi har även försökt att göra minst en grej varje dag, för att jag ändå ska försöka få tankarna på annat. Det har varit tufft, men det har varit viktigt. Det funkar inte att stänga in sig helt, man måste försöka göra saker ändå. 

Min mormorLisa är en väldigt vacker människa, och det är jobbigt att en så älskad person har lämnat livet. Hon blev "bara" 90 år.

Det blev snabbträning innan vi körde lunch på stan :) Direkt efter lunchen blev det en liten dejt med Bella där vi pratade om lite uppgifter, datum och fredag :)

Nu ska jag och Elsa kila över till grannen en snabbis sen kör vi en snabbis på Erikslund :)

Sov till halv 7 idag, å tog lite sovmorgon :) Elsa vaknade 10 minuter senare, och Niklas ligger fortfarande och sover :P

Såna här stunder, när man sitter i lugn och ro och äter frukost med sitt barn, dom är guld värda <3

Ska försöka träna nu på förmiddagen, och hoppas på att det är lite folk nu :)